THE PARROTS: I Did Something Wrong
Surf, garage och punk med känsla i en härlig blandning, ger med sångarens lite hesa röst en skön ofelbar tanke om att de har alla rätt. THE PARROTS – I Did Something Wrong
NO PARENTS: Die Hippie Die
Skränig noisepunk med krokar som gör att refrängen som sångaren spottar ur sig lätt fastnar i en hipppies huvud. Och alla andras med. NO PARENTS – Die Hippie Die
FANS: Born Into
Indierock genom gråmelerade ögon för Fans fans som inte fanns och inte föddes som Fans fans, finns snart överallt nu när Fans finns. FANS – Born Into
THE ARROGANTS: No Time To Wait
Trumintro som fortsätter med orgelbetonad garagerocksblues som ökar i takt med att slutet närmar sig tillsammans med fint allsångsskrål. THE ARROGANTS – Flashing Lights
BOBBY SANT: Mary
Ödesmättad ballad i melankolins tecken med piano och en vibratodarrig röst i centrum för ett jul- och nyårsavslut värt att återanvända ofta. BOBBY SANT – Mary
YAK: No
Härligt ös med fascinerande uttryck i form av utstickande urspårningar som balanserar på gränsen till oväsen enligt vissa. Vågat och Brilliant. YAK – No
KID CONGO AND THE PINK MONKEY BIRDS: Bruce Juice/El Cucuy
Instrumental spaghettiwestern-inspirerad groove-låt med twang och ett skönt sväng som matchar den kyliga ökenpondus de besitter. KID CONGO AND THE PINK MONKEY BIRDS – El Cucuy
ELECTRIC EYE: Bless
Med psykedelisk mörkergitarr gör de yrselframkallande mönster på ljudväggen som uppträder i min trumhinna, och jag gillar det. ELECTRIC EYE – Bless
MASSENGER: Eego Game
När garagepunk på stående fot sitter som den ska och låter som den låter, låter jag egot gå före och blir en följare till nån som är cool. Som du. MASSENGER – Eego Game
JULIA FREJ: Blood On Their Hands
Med självsäker hes skön röst går hon från dramatiskt lugn till starkt kännbart tryck i sången där tryckvågen pressar ljudvågen mot örats njutning. JULIA FREJ – Blood On Their Hands