Linus Johansson (Synth), Helena Andersson (Bas/sång) & Daniel Laestadius Johansson (Gitarr/sång)
DET JORDISKA. Ett jordnära band som har sin bas i Umeå och spelar det de kallar ”hemmagjord rock”. Det är en bra beskrivning då det handlar om egensinnig musik inspelad i egen replokal utan påverkan utifrån. Debutalbumet släpps den 23/11 och helgen efter blir det spelningar i både Umeå och Stockholm. Daniel Laestadius Johansson, bandets gitarrist, är den som här för bandets talan.
1. Vi intervjuade er 2016, då ni precis släppt er första singel, och nu är det dags för album-debut. Vad har hänt Det Jordiska däremellan?
Framförallt så har vi spelat in den här skivan som kommer ut nu. Innan det så släppte vi en splitskiva med Eterkropp 2017, och så har vi spelat lite i Stockholm, lite i Umeå och Luleå. Lärt oss spela som trio.
2. Ni har mist några bandmedlemmar under den här perioden. Hur har det påverkat bandet? …och hur skulle ni beskriva bandet och ert nuvarande sound för de som ännu inte hört er?
Det låter mindre som ett normalt band nu. Lite epigare och konstigare är det. Det blev en rätt stor omställning eftersom tre av fem hoppade av. Trummisen försvann. Den bra av gitarristerna hoppade av. Basisten hoppade av. Helena som började efter alla avhopp har fått fylla upp tomrummet efter de tre personerna. Hon och en trummaskin. Så numer bygger låtarna rätt mycket på hennes basriff och att vi är två som sjunger. Det är enklare och mer kärnfullt. Nåt basriff och rytm och sång istället för en massa gitarrgrejer. Sen så finns det nåt slags koncept nu. Förut var det inte helt klart vad vi höll på med och det var mer kaos. Nu handlar mindre om att försöka få ihop specifika låtar och mer om nån övergripande idé om vad vi gör. Hemmagjord rock kallar vi det för att det är det det är. Låter som några som vet vad rockenroll är men inte hur man ska spela det.
3. Hur har skapandeprocessen och inspelningen av albumdebuten gått till?
Vi utgår alltid från demos som jag gör. Det kan vara ett riff eller en nåt ganska färdigt.. Sen repar vi tills det är klart. Inget jammande.
Inspelningsprocessen ville jag göra så enkel som möjligt. Jag ville inte involvera nån annan som slår griller i huvudet på en, och jag ville producera och att vi skulle mixa själva. Och att alla brister som det förde med sig skulle vara en del av skivan. Sen så får folk tycka det låter skit om dom vill. Det vill dom säkert. I alla fall så ställde vi upp mickar i replokalen och spelade in. En del är rätt rakt av live och en del saker tjorvade vi ihop på andra sätt. Vissa grejer var bara några instrumentala byten när vi började och sen byggde vi upp det eftersom.
På en av låtarna, den som heter Genomlida, kommer instrumentspåren från en inspelning av ett rep som gjordes med bandets gamla sättning. Sen har vi lagt ny sång på.
Innan vi gjorde den här så gjordes en hel skiva som nästan blev färdig. Den gjorde vi i BD Pops studio i Luleå, men sen tog saker lång tid och blev bökiga och det blev aldrig klart, så inspelningen av den här gjordes i motreaktion mot det där mer uppstyrda vi försökte oss på och misslyckades med då.
4. Vad har ni för tankar kring hur Det Jordiska profilerar sig och musiken i olika sammanhang? Till exempel på bilder, skivomslag, i musikvideor, och annan merchandise?
Det finns någon gemensam estetik med musiken och omslagen. Vi ville ju att Mark Frygell skulle göra alla omslag för att vi tyckte att man skulle lyssna på musiken på samma sätt som man ser på hans bilder. Att den skulle vara i samma värld som målningarna. Hans bilder har varit en av inspirationskällorna för oss på senare tid. Gillar när det är fult och förvridet och obehagligt och symboliskt och att man inte fattar. Så han lät oss använda några av hans gamla bilder till singlarna och så målade han ett nytt omslag till skivan.
I övrigt håller vi en jävligt låg profil. Vi är så ocoola och på sidan av att vi kan göra lite vad vi vill utan att tänka. Vi gör vår egen grej med den här musiken som ingen gillar. Det är det vi kan uppbåda för att profilera oss.
5. I vår förra intervju sa ni att några av era realistiska mål med bandet och er musik var att turnera mer i södra Sverige och att släppa fullängdsskivan. Ingen lär bli besviken om ni fortsätter att turnera och släppa skivor om vartannat, men nu när ni nått dessa mål undrar man ju vad som kommer härnäst? – Orealistiska mål (som nämndes i intervjun 2016), som att få ihop en rolig turnéanekdot kanske?
Vi har inte uppnått några mål alls. Utom att ha fått ihop den här skivan. Vi har spelat i Stockholm två gånger sedan förra intervjun tror jag. Inga roliga turnéanekdoter heller. Eller vi blev hemlösa en natt i Stockholm för att jag råkade låsa ut oss från vårt sovställe i Bagarmossen. Kunde bli en lite kul anekdot men inte tillräckligt kul för att jag ska orka utveckla den..
Så vi vill fortfarande spela mer i södra Sverige eller andra ställen där vi inte spelat, och göra nån ny skiva. Vi håller på med nåt nu som kanske blir en EP, och nån i Malmö mejlade och ville ha oss på något framtida arr så det ser ju lovande ut, men man vågar inte hoppas på nåt här i världen.
Har ni något ni vill tillägga?
Näe.
Vill ni uppleva Det Jordiska live kan ni göra det här:
30/11 – Ett vardagsrum i Umeå
1/12 – Melodybox, Stockholm
Vi bad Det Jordiska göra en lista med fem låtar som inspirerat dem och vi fick några kommentarer också. I Spotifylistan här intill kan höra låtarna.
Jag lyssnar rätt lite på musik egentligen. Får ofta ut lika mycket av att tänka på hur olika band kanske låter som att lyssna på dom på riktigt. Men de banden eller artisterna jag lyssnar på, lyssnar jag på rätt intensivt. De här är sånt som jag hakat upp mig på. Linus och Helena tror jag inte direkt delar min smak, deras listor hade nog varit rätt annorlunda.
1. L.A – PSYCHIC T.V.
Fattar inte vad de är för band alls och det gillar jag. Såg dom på slaktkyrkan förra året och det var grymt. Hela den här skivan Pagan Day är jättebra. Halvfärdiga låtar och demos verkar det vara.
2. Ace of Spades – LINK WRAY
Gammelrock. Det roliga med gammal rockenroll är att mycket av det är kul. Svängigt och löjligt. Saker kan vara roliga att lyssna på och på blodigt allvar på samma gång.
3. I Don´t Want to Be Nice – JOHN COOPER CLARKE
Gillar pratsång. Och tycker musiken är skitbra. Tror det är Martin Hannett som gjort musiken som JCC läser skojdikter över.
4. Hit the North Part 1 – THE FALL
Det bandet jag lyssnat mest på senaste åren. Kan ta vilken låt som helst. Allt de gjort är intressant.
5. Kärring i rött – MASCARA SNAKES
Har hakat på hypen. Det är geni.
Det Jordiskas musikvideo till ”I Bodens Kommun”