Snabb tempofylld garagerock om ett vandrande svart hål som inte är lika snabbt, men akta dig ändå för om du börjat gilla, är det svårt att sluta. RÅTTANSON – Wandering Black Hole
Med all önskvärd tydlighet gör de avigt knyckig skrammelpop värd att fira enbart för att röra om i grytan, men de har mer att ge. Fråga Alex. TEEN SUICIDE: Alex
Indierockballad i snygg skepnad som om du inte hade läst detta kanske haft oturen att aldrig upptäcka, men nu har du tur. OXEN – Luck
AND WE SHOULD DIE OF THAT ROAR. Enmansorkestern med mycket att säga, talar ut om ljudgrävningsplatsen där han spelar in sina nya låtar, och hur han hittar dem. Om låtar boende i instrument, och om gröna människor på ängen som bara…
Sköna och snygga tongångar med new wave-karaktär i månsken får mig att vibrera i takt och av hänförelse vill jag visa kärlek. För jag vill delta. MOON CITY BOYS – Delta Love
Var hittar man en artist som med perfekt avvägd knyckighet, ljudligt sköna infall och sång tar med mig på en lekfull ljudtur? I högtalarna. CATE LE BON – Find Me
Dämpat, rått och bluesigt får hon vem som helst utan huvudröta att digga rejält och är det inte så, får du nog be en snickare kolla skallen. ADIA VICTORIA – Head Rot
Glampunk skapad via telekinesisk kraft och andra ritualer av de självlysande, för oss som vill ha en värld full av fred och rock´n´roll. Lysande. DEATH VALLEY GIRLS – Glow In The Dark
Tunga trummor och slirig gitarr i punk´n´roll-tappning kan göra vem som helst på bra humör oavsett om den handlar om motsatsen eller inte. THE BRANDED – Angry