Bakom den fransksjungna lyriken bullrar instrumenten mjukt kakofoniskt i fin harmoni för allehanda rockers med smak för skorrande ”R”. MÅRTEN LÄRKA – Je Suis Un Rocker
Kasta inte dåliga minnen tonsatta med garagetrummor, tongivande bas och Pipdjurs-pip som glad kontrast, för då vill jag ha det. THE COATHANGERS – Squeeki Tiki
Med rullande bas och härlig melodi gör de punkpop om uppmålade problem jag gärna ramar in om de fortfarande går att lyssna på då. VÄSTERBRON – Problemen
Sådant underbart stökigt skrammel det kan bli om 100 sakletare är på jakt efter guld på bilskroten men blir kära och kanske även rörda. THE TRADITIONAL FOOLS – Do You Wanna Touch Me
Bakom den skojretliga refrängen står en gungig gitarrvägg, men dynamitrösten som bestämmer och har kontroll är redan ruin. Julie. THE JULIE RUIN – I Decide
Mörka monotona toner driver låten framför sig och trycker påträngande fram en skön bukett morgonblommor ur postrockärmen. WAX WITCHES – Morning Flowers
Jag vaknar av morgonljuset och hör folkliga 60-tals vibbar mjukpoppa sig in i mina örongångar och känner mig genast stärkt. THE BLAND – The Winners
Enkel och smittsam refräng i kontrast till skarpladdade verser blir sprängstoff med bultande rytmsektion och hamrande tangenter. INHEAVEN – Baby´s Alright
Hjärtskärande kniven-mot-strupen-punk med smärtsam refräng och en utmattande urladdning jag njuter av utan brustablett. HURULA – Ont Som jag
Med anarkitänk och humor letar de sig hemåt medan de framför skönt skrammelstökig psychpop med höga infall och då är de hemma. BAT-BIKE – Where´s The Home?