Psykedelisk garagerock med hittiga krokar och skärpta snurrigheter för mina glada öron som tåls att ösas på, men njuter även av tripper på tå. PLASTIC PINKS – Toe Trippin´
Bullrande syntar, dova toner och en mäktigt mässande röst driver mig in i ett sakralt mörker man gärna ber en liten bön för att få höra ofta. BESTIAL MOUTHS – Small Prey
Korsning mellan punk och bubbelgumpop med tempoväxlingar och skojfrisk ironi och allvar om vartannat. Kul på riktigt. Allvarligt. TACOCAT – Horse Grrls
Långsam elektro och insiktsfull sång med kylig röst ger mig en skönt bra känsla och insikt så nu har jag kommit på hur bra det här är. DAN SARTAIN – Walk Among The Cobras
Så adrenalinstinn skrammelindie att man inte kan sitta still utan att dansnerven skriker efter att få höra låten en gång till. Hela tiden. WEAVES – One More
I ett intensivt försök att hitta mig som publik och samtidigt förlora sig själv utnyttjar de sin energi och självklara attityd och lyckas. BLEACHED – Trying To Lose Myself Again
Problematisk kärnfamiljs-iakttagelse ackompanjeras av långsamt pianoplinkande och ett vackert solo för oss med smak för gitarrgnissel. TENEMENT – Medical Curiousity
Pubrock i hög fart blev moppepunk som växte upp till punkrock, somnade in och återuppstod i samma skick som förr. För riktigt coola… JOHNNY MOPED – Real Cool Baby
Sköntung bluesrockduo duellerar med riffgiftig gitarr och hårdslående trumstockar på så snyggt sätt att fåfängan klarar spegelkollen. WHITE MILES – In The Mirror
Skönsjungande pratmakarsång om att upptäcka musik framförd med lätt udda instrumentföring lyfter jag gärna på hatten för. BURNING HELL – Men Without Hats