När man vant sig vid ljudbildens stökiga yttre med sitt obevekliga gitarrljud framträder den karakteristiska rösten och allt faller på plats. B BOYS – Seagullls
SNAKE, Årets rockakt på Manifest-galan, har ett gäng gig på gång. Den 6:e maj kan ni se dem på Umeå punkfest, men redan nu kan ni läsa om det karakteristiska sminket, hur de vill bli välkomnade av arrangörer eller hur…
Lo-fi orgel med dropp och vemodig charm man vill ha som sällskap som en tröstande påminnelse en ensam stund då tillvaron är som mörkast. FRANKIE COSMOS – O Dreaded C Town
Enkelt bygger de upp en garagelåt som ökar i intensitet mot slutet av varje vers och mynnar ut i den förlösande refrängen och då är jag tagen. ACID DAD – Don´t Get Taken
Mörkt och suggestivt bygger de destruktivt upp ett tungt basbaserat sound med dova trummor och finnsång jag aldrig mer vill vara utan. NEJ – Aldrig Mer
Om själen sitter i ögonen och de är döda är ganska mycket förlorat men här sitter mycket av själen i vad jag hör genom öronen och de lever. ADIA VICTORIA – Dead Eyes
Garagepop med svängiga marrackas och härligt doande och blundar öronen kan man tro på lögnen att inget är bra men det är det, tro mig. LION´S DEN – Nothing´s Fine
Skön psykedelisk pop med svepande sång tar mig med till vår tids främlingar med en trovärdighet som övertygar mig om att det är bra. LEVITATION MOON – Strangers Of Our Time
Farlig sexskjutarpunk direkt från fickan man gärna lägger sig för efter en öronsmocka som berört både trumhinna och balanssinne perfekt. MANATEEES – Under The Gun
The Bland, Snart ger de sig ut på vägarna för spelningar i Skandinavien, men redan den 29/4 släpps deras EP ”The Winners”. Innan det kan ni läsa om hur de som gatumusikanter hamnade på en lyxyacht bredvid Steven Spielbergs, eller om…