Snabb mörk postpunk med dovt sound som maler på och inger en knivskarp känsla av att allt går i cirklar kring en skitstövel. EX-CULT: Stick The Knife In
Med karriärstart som en fågel på uppåtgående spelar de sin garagepsykedelika som om den var från andra halvan av 1960-talet. Störtskönt. TOADS OF THE SHORT FOREST – The Wind Up Bird
Men enformig hypnotisk gitarr förtrollas jag och är just på väg in i dimman då jag väcks av en sommarflinga, och allt börjar om igen. SUMMER FLAKE – Shoot And Score
Framåtlutad pressar de fram sin grymma punkrock med bultande bas och så hotfullt fräsande sång att det borde finnas ett säkerhetsord. CHOKE CHAINS – Safe Word
Garagepop med skön smärta i samma tempo som man har när man äter frukost till lunch vilket passar folk med speciellt bra smak. PINEMEN – That Certain Flavour
Lagom skev sång som pendlar på gränsen till vad en del klarar av men som ihop med musiken blir perfekt för oss kännande varelser. THE FOXYMORONS – Sentient Creatures
Som att krascha i 280 knyck. I oväder. Det är rått, skitigt och stökigt och, och …Waaah Waaah Waaah …alldeles underbart! WET ONES: Waaah Waaah Waaah
Lugn och bräcklig låt sjungen av skör röst med vibrerande vibrato vilket skapar en nerv som passar det känsliga gitarr- och trumspelet fint. MOTHERS – Copper Mines
Söt, lite avig snällpop som rullar på med roliga infall och utstickande solo från Kill Bill-liknande band som snart är dagtidsbönder också. NO CARS – Political Girl
Långsamt skapas en helhet av sång och orkester-arrangemangs-fragment i olika lager och känslan av att rymden utvidgas infinner sig. 3 CUTTING PRINCIPLES – Break aWay