
Med dovt tonläge gör de slacker-rock´n´roll som kan få vilket benrangel som helst att vakna till liv och börja skaka i takt till musiken. BATTLEME – Shake Shake

Med fyndigt tvetydig lyrik kör de på med sin punkpop och reflekterar över samtiden på ett sätt som gör att jag känner mig speciell. VÄSTERBRON – Jag Nominerar Mig Själv

Långsam elektronisk pop skär igenom dimridåer kompletterad av fina oljudsskärvor matchande känslig sång. Som kärlek. BLOCMA – Lalalove

När staden slocknat, svårmodet lättat lite, och gryningsljus ännu inte skymtas, hör jag centrum sova till ljuva toner med postrockkaraktär. MOON CITY BOYS – City

Svajigt, skevt, och larmande sköna distraktionsljud nästan överallt är bra, men jag ska inte dra alla låtar under en och samma kam. Kolla upp dem! TOMORROWS TULIPS – Check Me Out

Slammer, och allmänt stökig ljudbild skrämmer kanske en del men de gör det med stil och i mina öron går de segrande ur det här. YAK: Victorious (National Anthem)

Snygg indierock med viss vemods-touch som matchar sångarens lite riviga röst i en låt som definitivt håller för stunden, kanske för alltid. OXEN – Only Forever

Utlämnande i en punkgrunge-aktigt röj-lugn låt där de vågar ta i från knäna och spränga bort det lugna för att återvända ibland. SKATING POLLY – Oddie Moore

I sakta mak förgyller de min lössläppta tillvaro med sin ljudbild och någonstans förstår jag hur det känns att inte veta hur det känns. BARON BANE – How Does It Feel To Let Go