
Ett uppbyggande intro ökar suggestivt tempot och drar igång en punklåt som känns som en skön käftsmäll slagen under vattenytan. ZIG ZAGS – Sunken City

Lugnt och sansat körs det på i singer-songwriter-stil på så sätt att man känner sig trygg överallt. Till och med där solen aldrig skiner. KEVIN MORBY – Moonshiner

Kajalmörk garagepunk som ibland låter som om de är på gång att göra något man inte får under nattligt ljus. SHARKMUFFIN – Night Light

Med ljudkulisser, trummor och andra ljudfragment som bakgrund ökas intensiteten utan att störa sången i framkant. DERADOORIAN – Beautiful Woman

Skön hyfsat lugn garageblues rullar på men när sångarens hjärta hoppar över ett beat så väljer jag att gilla den biten i låten LITTLE HURRICANE – Heart Skips A Beat

Ös som låter som ös ska låta för de som tycker att det ska vara smutsigt, snabbt och till och med lite skrikigt utan att gå helt överstyr. THE SCREWS – Cats

Utflippad garageskruvad rock så att det räcker och blir över till alla fans av sådant som inte liknar något annat man hör genom högtalare. DAVE CLOUD & THE GOSPEL OF POWER – Tagalong Jane

Singer-songwriter som inte har bråttom att avsluta de lätt psykedeliska spåren som ofta leder till ett lite mörkare ställe än du först var på. RAYLAND BAXTER – All In My Head

Att repetera en punkrefräng in absurdum kan bli tjatigt i längden, men icke. Här vill man bara höra låten om och om igen, om jag får säga vad jag vill. LADIDA – Tell Me What You Want