Indierock som inte skramlar allt för mycket kan vara precis vad man behöver ibland och då kanske man kan hoppa in i paraden av polare här. HOP ALONG – Buddy In The Parade
Beroende på hur beroende man är av riktigt stökig rock´n´roll med giftig orgel vill jag ändå varna för detta beroendeframkallande gift. KING AUTOMATIC – What´s Your Poison?
Lättsam indiepop att fylla tillvaron med om man spenderar för mycket tid tillsammans med stereon, men den går också bra att längta efter när man är ensam. SAN CISCO – Too Much Time Together
När olyckan är framme och krockens kraft forcerat allt motstånd finns bara blandningen kvar. En 60-talsskitig garagebluestripp. Lyckat. HI-ALERTS – I´m On The Run
Smygande viskar rösten nästan fram det som ska sägas med ett slags fördröjande förhållningssätt som matchar musiken i skymningslandets gryning. A VIOLET PINE – New Gloves
Smutsig garagerockspop möter Bubbelgumpunk i en hjärtlig förening med retrokänsla som lätt får lyssnaren att fastna på dragkroken och gapa efter mer. THEE TSUNAMIS – Drag
Den softa feeling som infinner sig då myset tränger sig närmre än den dröm denna pop får för sig att låta som då den spelas när du är i närheten får jag nu. YAST – When You´re Around
Maniskt, monotont och underbart driv, värdigt ett lokomotiv med extra rökmaskin. Dimridåerna vill inte riktigt sluta synas vilket hörs. FEWS – Ill
Med säregen stil härmas allt från fåglar och pratande människor på ett pianojazzigt sätt som blir både kul och intressant. Oefterhärmeligt? CHASSOL – Madame Etienne Lise
Indierock på rätt eller fel sida om lagen, men det spelar ingen roll då alla andra bitar faller på plats som om de alltid varit där. På rätt plats alltså. Så skriv på nu. RAT BOY – Sign On